Betong är en av de mest använda ämnena på jorden och har funnits i århundraden. Det utgör en stor del av vår moderna värld och vår historia. Det används för att bygga våra vägar, våra byggnader och de många historiska monument vi värdesätter idag. Mänskligheten förlitar sig på betong för allt: att bygga våra sjukhus, transportsystem och skolor. Vi har starkt gynnats av detta material, och det är tack vare dess relativt enkla tillverkningsprocess som det är lätt att använda på global nivå.

När vi tänker tillbaka, står fortfarande några av de viktigaste historiska monumenten kvar tack vare betongen. Ta Colosseum som ett exempel, eller Le Corbusiers Unité d'Habitation, sådana arkitektoniska underverk är tack vare betongen.

Betong har spelat en framträdande roll i arkitektoniska rörelser som Brutalism och Futurism, och dess estetiska egenskaper har debatterats gång på gång. När och var betong först användes är ofta föremål för diskussion och beror oftast på hur man definierar begreppet "betong". Även om dess ursprung är omdiskuterat är det tydligt att forntida civilisationer har blandat kalksten med vatten och sand under mycket lång tid. Denna historiska blandning av kalksten, vatten och aggregat kan ses som en föregångare till de moderna cementtillverkningsmetoder vi använder idag.

Till dags dato lever vi i en värld som domineras av betong. Romarna använde betong på ett liknande sätt som vi gör idag. Denna forntida civilisation byggde allt med betong - badhus, hamnar och viktiga religiösa strukturer som Pantheon. Det som är betydelsefullt med dessa antika romerska strukturer är deras förmåga att ha överlevt i århundraden. Livslängden för modern betong är ungefär 100 år, men det fanns något med de romerska strukturerna som bestod tidens prövningar. Många tror att den långa hållbarheten som ses i de strukturer som byggts av romarna beror på användningen av vulkanisk aska, även känd som pozzolana.

Idag görs betong genom att blanda Portlandcement med vatten och sedan blanda pastan med aggregat - vanligtvis sand, grus och krossad sten - som härdar och binder till en otroligt hållbar substans. Portlandcement är ett kalkstenspulver som utvecklades på sent 1800-tal och är mycket populärt inom dagens cementindustri. Betongens orubbliga natur i kombination med dess relativt enkla konstruktionsprocess har hjälpt den att få sitt namn som det mest använda ämnet på jorden (efter vatten, självklart).

Vi lever i betongens tidsålder, och det är nu dags för detta epok att närma sig sitt slut. Världens mest älskade material är, helt enkelt sagt, skadligt för vår planet.

Betong har hållit oss skyddade och säkra under lång tid. Skyddade från elementen, inne i våra betongfästningar, omedvetna om vad som händer utanför. Vi har nått en tid i historien där betong konkurrerar - och vinner - mot jordens fauna. Betong står för cirka 4-8% av världens koldioxidutsläpp, och det mesta av detta produceras under tillverkningsstadiet. Betongindustrin har försökt skifta uppmärksamheten mot materialets positiva förmåga att fånga in koldioxid, men studier har visat att betong absorberar endast 17% av de utsläpp som produceras, och det över sin livslängd på 100 år.

Det är dock inte bara koldioxidutsläpp som oroar forskare: cementtillverkningsprocessen står för en tiondel av världens industriella vattenanvändning. En lika oroande fråga är betongens påverkan på naturresurser. Cementtillverkningsprocessen utarmar många naturliga infrastrukturer som människor förlitar sig på. Till exempel förstör utvinningen av sand för att göra betong många av världens stränder. Den glorifierade betongdjungeln täcker den produktiva mark vi förlitar oss på för vår existens.

Hajpen kring betong, överdrifter och storhetsvansinne är synlig över hela världen och är särskilt påtaglig i Kina. Statistiskt sett har Kina hällt ut mer betong på sin mark vart tredje år än vad USA har gjort de senaste hundra åren. Detta har betydelse, inte bara ur ett miljöperspektiv, utan det är även en kostsam process att ersätta och göra sig av med gammal betong.

Vad kan möjligtvis vara lösningen för att ersätta världens mest använda ämne? Det finns absolut ingen tydlig väg att gå, men det finns sätt att börja. Arkitekter, byggare, tillverkare och konsumenter bär alla ett ansvar när det kommer till att göra medvetna val som kommer att påverka vår planet. Att ompröva produktionsprocessen, använda alternativa material och bevara befintliga betongstrukturer är utgångspunkter. Att hitta alternativa byggmetoder, som byggnader med trästomme, är viktiga områden att utforska. Det är dock avgörande att inte ersätta en ekologisk fråga med en annan.

Situationen är komplex, politisk och långt ifrån löst. Att kräva att arkitekter, som har lärt sig att förlita sig på betong, helt ska avstå från materialet kommer att ta tid. Men vi måste börja någonstans. Vi bör sträva efter en förändring av tankesättet, en där människor förstår sin plats på jorden och respekterar sina ekosystem och naturliga terränger. Vi måste ändra våra prioriteringar från storslagenhet och överflöd till att bevara jordens naturresurser och i slutändan avsluta kapitlet om betongens era.